MRS

Hej bloggen! Hej kära familj och vänner! Hej fina läsare! 
 
I skrivande stund är jag tillbaka i Borås, vår längenhet. Det känns så annorlunda men ändå inte, vi har ju varit sambo drygt 1 år innan vi klev in i lägenheten som man och hustru. Vi kom hem i onsdags kväll och den känslan har vi mests dels jag kanske, har inte riktigt smällt det ännu. Att jag faktiskt är gift! Vi firade inget stort, hade bara lite plockmat på dt vi var sugna på och skålade , sen var det mesta dels softa och filmmys. Idag åkte Jinn till jobbet, en enda pass som han inte kunde ta ledig ifrån. Jag har varit kvar i Forsheda efter helgen, tillbringade 3 dagar och var en traditionellt svärdotter och fru. haha förlåt, jag kan inte sluta skratta när jag säger fru till mig själv. Eller överlag, man och hustru till oss själva. Tar nog ett tag innan vi smälter allt detta. Det där med svärdotter grejen, jag har ju inte varit i form som ni flesta hängt med, därme inte kunnat hälsat på svärmor så mycket innan brölllopet. Därmed kändes det en självklarhet att jag ska tillbringa några dagar hos Jinns trakt, även han har jobbat mycket så han saknat Forsheda. 

Medan vi var där hann vi umgås, äta gott men också städa och tvätta en hel del. Framför allt VILA. Herregud jag trodde inte att man kan vara så TRÖTT. men det tog nästan 2 dygn innan vi var någorlunda återhämtad. För min egen del så är det typ först igår som jag kände mig som en (riktigt) människa igen. Att komma hem till ens egna hem och säng, det var det bästa. Jag har inte riktigt velat förstå att bröllopet faktiskt är över, så tom dt har känt och jag vill ännu inte ritkigt släppa tankarna om det. Jag förstod att det skulle kännas tom men SÅ HÄR TOM, det var jobbig och sorgligt. Sen har det varit en hel del tankar kring det som inte blev av eller vad vi hade kunnat göra bättre, (som jag inte borde tänka på , jag ska släppa det nu) men ja, lilla My i en nötskal kan vi inte undvika hur som helst. 

Men den historien får jag återkomma i ett annat inlägg. Denna ville jag bara göra en hälsning som Mrs Phan. Och att jag är så berörd och lever verkigen i en lyckorus av alla fina bilder vänner och familjen lagt upp, både i instagram men också i Facebook. Alla gratulationer från alla och nära och kära gör mig så tårögd. Förlåt att jag inte riktigt tagit tag att svara, men det tog lite tid att hitta min lösneord till facebook kontot. Jag hade stökat till det sista så lappen låg inte där jag trodde jag lade den sist. Men nu så, nu ska jag passa på att tacka och låta Jinns konto vara i fred. =D
 
När vännerna sjunger för oss. Så lyckolottad att vi har varandra <3
 
 
 

Kommentera här: