My Nadja Luong Phan

2018.01.01

TANKAR & KÄNSLOR missluong.blogg.se Permalink1
Innan jag kryper ner i sängs tänkte jag bara dela med mig hur min dag har varit. Efter mitt förra inlägg låg jag och gick igenom telefonen på bilder och mina appar, var smått nervöst för det var idag jag tänkte ladda hem messenger appen igen efter en månadstid avbrott. Jag ska skriva kort och koncist om känslorna bara, det var både glädje och sorg måste jag ärlig erkänna. Det jag inte ville känna kände jag och det jag hade på känn visade sig var som jag trodde. Det var sårande, besvikelse och jätte ledsamt, så jag grät lite tyst för ville inte väcka hubby. Med andra ord, jag lät känslorna komma och accepterade att dem är här och sen vinkade hejdå till dem. Jag ska inte vifta bort dem, förtränga bort eller undvika dem som jag gjorde förut, känslor är trots allt känslor, de kommer och gå. Istället för att jobba emot dem, har jag nu lärt mig att samarbeta med dem för mitt eget bästa. Det är jobbigt och tufft många gånger, men det gynnar sig i längden. Men jag märker att, att acceptera dem känslorna jag känner och våga möta dem känslorna jag inte vill känna, det är lättare att släppa dem också. Där lyckades jag nog skriva kort och koncist. 
 
Sen gjorde jag det jag gjorde som mest innan 2017 passerades förbi, nämligen rensning, jag raderade alla konversationer i messenger efter alla tiders, den äldsta var från 2010. En del utav dem läste jag igenom medan mesta dels bara rensade. Förutom en gruppkonversation som jag hade tillsammans med Jinn och min lillasyster från 2011, den var inte så lång men den gav mig verkligen mycket kärlek och glädje när jag läste den igen. De andra gav mig så många balndade känslor, både gott och ont, även en del bestod mest av glädje så var det alltid något sorgsen som togs över. Förutom den som jag nämnde ovan. Sen fann jag även konversationer som jag helt och hållet glömt bort, och med vissa perosner som jag i nutid "what?! skrev jag med den personen?!", "Vaaa? skriver jag verkligen så?!", " jahaaa, juste det var den konversationen ja", och så vidare.
 
Därefter  vet jag inte hur mycket klockan hunnit bli men jag blev sömnig igen och somnade om, vaknade igen inte förräns 13-tiden. Hubby var så gullig och ville inte väcka mig för jag sov så gott. Vi blev bjuden över till hans farbror, vi åt hotpot och hemmabakad kladdkaka och frukter som efterrätt. Jag fick världens matkoma så klart,   och rullade hemåt till hubby igen och vilade.
 För att mot kvällen åka till Värnamos ny öpnnade biograf och kolla på  Star Wars - The Last Jedi. Förut fick vi alltid åka till Jönköping för att kolla på bio om vi är smålandstrakten. Den var bra men inte så wow som vi tänkte oss. Häftigt att det är ändå två nya roller som är spelad av två vietnameser. Den ena hade mindre roll som Paige Tico, rebellspilot (Ngo Thanh Van) och den andre hade större och en utav de viktiga rollerna Rose Tico, mekaniker och syster till Paige (Kelly Marie Tran). Få ändå medge att vi är stolta över dessa skådespelerskor! 
 Under tiden proppade jag i mig cheddar popcorn och coca cola, det var riktigt gott! Nu kommer jag att sova gott tror jag. 

#1 - - Suss:

Hihi, lite små kul att vi ändå har Vmo/Gjö regionen som en gemensam punkt. Och att vi var så nära varandra under nyårshelgen ♥️ Vi tänkte oxå ta en runda till Vmo's biograf men tyvärr var det inga filmer som lockade..(Mannen min ville inte se Pitch Perfect 3 och lillasyster ville inte se Star Wars haha 😩😤)

Svar: ah, det är sant gumman, Vmo/Gjö regionen har verkligen sin charm. Har du provat gå bio själv någon gång gumman? det har jag, det är rätt skönt faktiskt. Kanske inte alla gånger men någon gång är väldigt skönt. Gå och kolla utan att behöva tänka på de andra. =)
My Nadja Luong Phan

Till top